lördag 8 mars 2014

Correns ledarsida på Internationella kvinnodagen: Förutsägbar huvudvärk

Corren ligger på hallmattan. Jag tar upp den och tittar på utsidan. Aha, just ja, internationella kvinnodagen. Plötsligt insikt/farhåga: KOMMER ledarredaktionen att lyckas att för dagen hålla käften om att vissa sorters kvinnofrämjande åtgärder är dumma och borde bekämpas? Eller tycker den i stället att tillfället är ypperligt att slå ytterligare ett slag mot könskvotering i bolagsstyrelser? Andlös spänning.

Vågar snegla. Puh. Huvudledaren ägnas åt gänghotet. Bra val. Men därnedanför: TJONG! Förutsägbarhetens huvudvärk slår till. Det är klart jag hade rätt. Det är klart att Maria Björk Hummelgren passar på - även om hon balanserar liiite med att LO:s initiativ för låglönekvinnor i alla fall är bättre.

Men i stort ekar hon Christian Dahlgrens resonemang från dagen innan: att kvotering till bolagsstyrelser är dumt för att man borde "arbeta mindre för välbeställda kvinnor i samhällets topp" och mer för dem i låglönesegment. Det här gör mig helt perplex av följande skäl:

1. Corren är en borgerlig tidning. En av de viktigaste borgerliga principerna, från den franska revolutionen och vidare till USAs konstitution, är den om "lika livschanser" - att det viktiga inte är hur långt man kommer i sin strävan utan hur långt man har möjlighet att komma. Det innebär att hur långt kvinnor kan komma i samhällets topp är livsviktigt för att de på botten ska ha nåt att sträva efter. HUR man sen jobbar med det finns det många möjligheter för en borgerlig ledarskribent att skjuta in sig på. Men att attackera längs den här vinkeln, att det inte ens är viktigt för fattiga kvinnor hur det går för rika, tappar bort en grundläggande princip, av allt att döma bara för att slå en kil mellan de två grupperna och pusha fram de små i botten till främsta ledet precis när det passar ER agenda, som som en ren händelse gör det fortsatt bra för de rikaste i toppen - och det är inte kvinnorna, hint, hint.

2. Om vi nu lämnar ideologin för verkligheten, finns det en mycket direktare koppling mellan den ena gruppens villkor och den andras. Fördelarna med fler kvinnor i bolagsstyrelser - bortsett från att bredda och förbättra styrelsens kompetens - är att de kan känna igen kompetens och potential i andra förpackningar än den som liknar den genomsnittlige styrelsemedlemmens egen, för den vet vi ju per statistik hur den ser ut. (Det är ju själve faen att det ska behövas, men lika rekryterar lika är väldigt svårt att göra nåt åt och skulle kräva åtgärder som Christian Dahlgren förmodligen skulle bli termonukleär över, med tanke på vilka brösttoner om Ägaderätt och Näringsfrihet han tar till bara över kvotering till bolagsstyrelser.)

Så: fler kvinnor i bolagsstyrelser, fler och bättre stödda kvinnor i beslutande positioner under och mellanchefsled, bättre villkor för kvinnor i hela organisationen. Jag förväntar mig inte att Correns ledarskribenter håller med om att detta är viktigt nog för ett sånt ingrepp som kvotering, men jag vill att ni bemöter det här nästa gång ni dundrar - för det är det som är själva grunden. Annars blir det bara ett fortsatt vevande av ideologiska floskler, och fortsatt förutsägbar huvudvärk för mig.

Så, Corren - om man ger sig till att prioritera vad kvinnor borde bry sig om på själva kvinnodagen vill det till att man har väldigt rätt. Ni a) bemöter inte sakfrågan, och b) missar till och med med er egen ideologi. Vad in i hela helsiket håller ni på med?

Och efter detta utbrott har jag nu sagt allt jag tänker säga på kvinnodagen, och håller härmed klaffen och lyssnar nyfiket på vad kvinnor runt mig väljer att säga saker om denna dag. :)