Correns ledarsida på Internationella kvinnodagen: Förutsägbar huvudvärk

Corren ligger på hallmattan. Jag tar upp den och tittar på utsidan. Aha, just ja, internationella kvinnodagen. Plötsligt insikt/farhåga: KOMMER ledarredaktionen att lyckas att för dagen hålla käften om att vissa sorters kvinnofrämjande åtgärder är dumma och borde bekämpas? Eller tycker den i stället att tillfället är ypperligt att slå ytterligare ett slag mot könskvotering i bolagsstyrelser? Andlös spänning.

Vågar snegla. Puh. Huvudledaren ägnas åt gänghotet. Bra val. Men därnedanför: TJONG! Förutsägbarhetens huvudvärk slår till. Det är klart jag hade rätt. Det är klart att Maria Björk Hummelgren passar på - även om hon balanserar liiite med att LO:s initiativ för låglönekvinnor i alla fall är bättre.

Men i stort ekar hon Christian Dahlgrens resonemang från dagen innan: att kvotering till bolagsstyrelser är dumt för att man borde "arbeta mindre för välbeställda kvinnor i samhällets topp" och mer för dem i låglönesegment. Det här gör mig helt perplex av följande skäl:

1. Corren är en borgerlig tidning. En av de viktigaste borgerliga principerna, från den franska revolutionen och vidare till USAs konstitution, är den om "lika livschanser" - att det viktiga inte är hur långt man kommer i sin strävan utan hur långt man har möjlighet att komma. Det innebär att hur långt kvinnor kan komma i samhällets topp är livsviktigt för att de på botten ska ha nåt att sträva efter. HUR man sen jobbar med det finns det många möjligheter för en borgerlig ledarskribent att skjuta in sig på. Men att attackera längs den här vinkeln, att det inte ens är viktigt för fattiga kvinnor hur det går för rika, tappar bort en grundläggande princip, av allt att döma bara för att slå en kil mellan de två grupperna och pusha fram de små i botten till främsta ledet precis när det passar ER agenda, som som en ren händelse gör det fortsatt bra för de rikaste i toppen - och det är inte kvinnorna, hint, hint.

2. Om vi nu lämnar ideologin för verkligheten, finns det en mycket direktare koppling mellan den ena gruppens villkor och den andras. Fördelarna med fler kvinnor i bolagsstyrelser - bortsett från att bredda och förbättra styrelsens kompetens - är att de kan känna igen kompetens och potential i andra förpackningar än den som liknar den genomsnittlige styrelsemedlemmens egen, för den vet vi ju per statistik hur den ser ut. (Det är ju själve faen att det ska behövas, men lika rekryterar lika är väldigt svårt att göra nåt åt och skulle kräva åtgärder som Christian Dahlgren förmodligen skulle bli termonukleär över, med tanke på vilka brösttoner om Ägaderätt och Näringsfrihet han tar till bara över kvotering till bolagsstyrelser.)

Så: fler kvinnor i bolagsstyrelser, fler och bättre stödda kvinnor i beslutande positioner under och mellanchefsled, bättre villkor för kvinnor i hela organisationen. Jag förväntar mig inte att Correns ledarskribenter håller med om att detta är viktigt nog för ett sånt ingrepp som kvotering, men jag vill att ni bemöter det här nästa gång ni dundrar - för det är det som är själva grunden. Annars blir det bara ett fortsatt vevande av ideologiska floskler, och fortsatt förutsägbar huvudvärk för mig.

Så, Corren - om man ger sig till att prioritera vad kvinnor borde bry sig om på själva kvinnodagen vill det till att man har väldigt rätt. Ni a) bemöter inte sakfrågan, och b) missar till och med med er egen ideologi. Vad in i hela helsiket håller ni på med?

Och efter detta utbrott har jag nu sagt allt jag tänker säga på kvinnodagen, och håller härmed klaffen och lyssnar nyfiket på vad kvinnor runt mig väljer att säga saker om denna dag. :)

Svar på Christer Fällmans "Vad ska vår tid heta?"

Correns Christer Fällman visar att konsten fortfarande är intresserad av det filosofiska jobbet att sätta en etikett på olika epoker - utmärkt, det behövs lite tänkande från yttersta distans för att få en helhetsbild. Annars fastnar vi lätt i det ensidiga ekonomifokuset och börjar dela in tiden helt och hållet mellan kriser, krascher och bubblor.

Så, Christer, en så bra fråga förtjänar ett svar. Här är några förslag från mig:

• Re-renässansen, eller  till och med Multirenässansen 

för att visa på all den återfödsel som nu finns av alla olika tekniker och tidsepoker, inte bara den grekiska guldåldern. Folk borrar sig ner i just sin favoritepok och gör mer av det de älskar. Folkmusik, steampunk-artonhundratal, Amy Winehouse-ny-motown, rockabilly, åttiotalssynth - allt finns,samtidigt och parallellt. Allt är inne, i alla fall i nån liten egen del av världen. Det här började redan på nittiotalet, men nu är allt dessutom sökbart och hittbart - genom Internet.

• The Empowerment, eller Populismen

just för att internet slagit igenom fullt ut och alla har fått sina egna kanaler att sprida sina alster, enligt ovan. Kolla DeviantArt, YouTube, SoundCloud, och sammanbundet med tipskraften i Facebook, Twitter och andra sociala medier... Det har aldrig förut varit så enkelt att sprida sina alster och göra sig ett namn. Och ett namn har samtidigt aldrig tidigare kunnat glömmas så snabbt i störtfloden av nya.

• Om man letar efter EN stark trend bland de många, kanske Nyfunktionalismen

- i arkitekturen har en ren och avskalad nyfunkis i alla fall helt och hållet efterträtt postmodernismens monstrositeter. Mycket avspeglas det också i design, särskilt webbdesign a la Google: Rent, rakt, enkelt, avskalat och precis avpassat till att användas av vanligt folk till en specifik uppgift. Men jag vet inte om det finns nån motsvarande konsttrend - kan du hitta en? :)

Nya moderaternas återfunna försvarskärlek - ett hårresande genidrag

Ju mer jag tänker på saken, desto större taktiskt genidrag är det av Moderaterna att återfinna sitt engagemang för ett starkt nationellt försvar. Titta här på listan av fördelar:

• De kommer att återfå en del gammelmoderater som inte känner igen det nya partiet sen Reinfeldt offrade till och med Försvaret på skattesänkandets altare[1].
• De kommer att appellera till försvarsvänliga socialdemokrater, av vilka det finns många.
• Med den nya Rysslandsrädslan kommer de att kunna trycka ner tomtemössan ordentligt på Miljöpartiets huvud igen när de oundvikligen protesterar - mycket lockande, de har visat sig successivt mer och mer otomtiga i folks ögon, och så kan man ju inte ha det. 
• De kommer att kunna visa sig mer fosterlandsvänliga och nationalistiska, och mota SD i grind. 

Men framför allt: Borg och Reinfeldt börjar mer och mer märka det Krugman och (ny-)keynesianierna säger, att skattesänkningar allena inte ger alls tillräcklig raketfart på landet när världen är fast i en lång sluttande nedgång på grund av bristande global efterfrågan. Och raketfart behövs, inte för att det går dåligt för Sverige, utan för att det privata näringslivet ska komma igång med satsningar som faktiskt skapar nya jobb för unga och andra utanförskapare - i stället för att de som redan har jobb bara jobbar mer, som blivit resultatet av att "det ska löna sig att jobba".

Staten måste alltså fortfarande gå först och satsa igång landet, så det privata kapitalet kan komma efter. Men vad ska man då satsa på? Ja, det måste ju vara nåt som inte snedvrider marknaden genom att göra nåt som det privata näringslivet rätteligen borde göra - och det är ju faktiskt nästan allt, ur högersynvinkel. Alltså måste det vara nåt som är så onödigt som möjligt. Då är det också lättare att dra ner på igen i samma ögonblick man fått igång den privata tjurrusningen (som sen triggar sig själv på precis samma sätt som den kollektiva oviljan att satsa just nu). Och då återstår ju nästan bara, som det kallas, "militariserad  keynesianism" -. alltså precis det som USA sysslat med ända sen andra värdskriget. Medan vi byggde upp ett välfärdssamhälle som behövde arbete för att byggas, fixade de en alltid sugen sista-hands-arbetsgivare i form av en ständigt växande militär.

Tillsammans med vår skrotade värnplikt innebär det här att också vi kommer att få militären som största ungdomsarbetsgivare. Med avtal som säger att man kan skickas utomlands. Det är INTE en situation jag vill att svensk ungdom hamnar i, bara för att de med ett vanligt ungdomligt "'äh, det ordnar sig nog" tyckte att det verkade bättre än att gå arbetslös ännu ett år. Vad tycker ni?













[1] Var det då inte ett misstag att dra ner på försvaret från början? Nej. Just DÅ var det ett helt rätt beslut för att visa hur långt man var redo att gå - till och med på sin egen traditionella planhalva! - för att få ner Det Dödliga Skattetrycket. Dessutom blev man av med en gammal rigid och traditionalistisk militär organisation. De man tar in nu kommer att vara mycket flexiblare och lättare att bli av med när det behövs i ett senare skede. Och samtidigt kan man visa att man är kapabla och villiga att tänka om när "läget ändrat sig" - och det är ju alltid guld.

Nationalismen tar nästa steg - dags att vakna, vänstern!

Jag bär ständigt kniv för att skydda mig mot nazism.

Den är skarp men väldigt, väldigt liten och duger enbart till att skrapa ner propagandalappar - men på så vis skyddar jag mig mot att bo i ett samhälle med eskalerande främlingsfientlighet och våld.

Kalla det censur, om ni vill, men jag ser sån privatcensur som en omvänd del av yttrandefriheten. Var och en har rätt att yttra sig, men därför inte rätt att klistra stan full med propaganda och förvänta sig att folk som retar sig på den inte tar ner den. Om man vill att den ska stå kvar har man inget annat val än att formulera den på ett sätt som gör den acceptabel - samma regler för alla.


JA, jag vet, ni är ju inte nazister längre. Många av er har aldrig varit. Ni är stolta antimuslimer. Skillanden  och  distansieringen är Knivskarp och Superviktig (samtidigt som det är lika viktigt att INTE göra skillnad på olika typer av muslimer, för DE är ju av samma Allahs skrot och korn allihop, bara mer eller mindre). Och alla små skillnader ska märkas nuförtiden, som jag märkte av en sanslös diskussion med en ung herre på #svpol som ifrågasatte till och med att Nationalsocialistisk Front verkligen var "nazister". ;)

"Identitära" är en annan beteckning jag lärde mig för ett par år sen när jag såg det på en uppklistrad lapp. Då kände jag ett tydligt skifte i klimatet - "Ok, nu har de till slut lärt sig att inte på ren trots kalla sig nåt som alla hatar. Och de är numera inte emot andra kulturer, säger de, de vill BEVARA dem, genom att hålla dem åtskilda - komplett vridet, alla kulturer dör långsamt om man skär av tillförseln av nya impulser, men i alla fall innovativt. De har tydligt fått impulser nånstans ifrån - undrar var?"

Med tiden har det blivit uppenbart - från lyckade "identitära" rörelser ute i Europa. Ironiskt nog har de nationella varit bland de allra bästa på att lära sig internationellt på senare år.

Och positioneringen är inte det enda de lärt, utan också hur man organiserar folk nuförtiden. I dagarna hittade jag en ny lapp som fick mig att känna ett motsvarande skifte:

Som ni ser är nästa steg taget: inget som helst hat, inget bortstötande. Allt sånt bortrensat. Bara en öppen inbjudan till en ren och snygg website, en inspiron-impuls till att hjälpa till att bygga ett bättre samhälle. Det är NU jag känner att det börjar brinna i knutarna för vänstern: om ni inte sätter igång och börjar organisera folket på botten igen, på precis det här sättet och med precis de här medlen, kommer de här att göra det.

Eller i alla fall försöka - det är kanske inte så lätt som de tror att organisera nattvandringar med det folk de kommer att få utan att resultatet blir mer våld i stället för mindre. Men kanske går det. Jag vågar inte sätta pengar på att det inte går att samla tillräckligt mycket bra folk. Det finns ett stort outnyttjat behov av att hjälpa till gemensamt för ett bättre samhälle.

Och då har vi fått oss ett Hamas på hemmaplan. Med ena handen hjälpande folket praktiskt, samlande såna som gärna gör gott praktiskt och inte bryr sig om det politiska finliret och därmed blir bra reklam för rörelsen, med andra spridande hat förtäckt i form av lagförslag och grums om invandrare internt. Om man inte gillar tanken finns bara ett sätt att hindra det - SÄTT IGÅNG OCH GÖR BÄTTRE! Det är med det här som med bakterier: finns det grogrund lär det alltid finnas nån sort av dem. Och finns det inga godartade lär de mindre bra ta över.

Reinfeldt skruvar fast stormluckorna - nu kommer stimulansvågen i Europa

Jaha, vad handlar nu Reinfeldts uttalande till TT om etniska svenskar om?

TT: Hur länge ska man vänta innan man stimulerar ekonomin? Till tio procents arbetslöshet? Det är nu en arbetslöshet som ni beskrev som massarbetslöshet 2006.

Reinfeldt: – Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.

Första reaktionen var förstås att han blandar bort korten för att komma undan den ovanligt spetsiga frågan,  verka veta bättre och ha integritet - det vanliga Reinfeldteriet, alltså. Och det är klart han gör. Men efter lite meditation tror jag där finns mer än så.

Försöker han slå ytterligare en kil in i arbetarkollektivet, och underblåsa vi och dem mellan etniskt svenska arbetare (som ska känna sig stolta) och de med rötterna utomlands (som ska vara problemet)? Ja, det tror jag. Han har grundligen brottat ner S, men under Löven kanske de kan börja bli ett hot igen. Bäst att slå en påle genom hjärtat så de inte går igen.

Försöker han sno även de ex-sossar som till hans förtret och förvåning inte blev goda borgare utan onda nationalister när han i sin  glänsande rustning dräpte S-hegemonin som så länge förpestat landet? Kanske det. Det är nog ingen nackdel för honom att skicka upp en sån testballong. Han kanske blir av med minst ett stödparti i nästa val - mer egna röster känns säkrare.

Men det är långt till nästa val, så vad ska han med fler väljare till NU? Så till slut landade jag i följande: Nu efter Francois Hollandes vänsterseger i Frankrike börjar ekonomismens statssnålhetsdoktrin knaka rejält i fogarna ute i EU. Till och med dagens nyklassiskt ideologiska ekonomkader börjar få acceptera att det måste finnas både utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden för att den ska funka, och när en skuldbubbla ätit upp den privata efterfrågan (och det statliga eftersatt investeringar skamligt länge) är statliga investeringar (också kända som stimulanser) det enda som kan få fart på ekonomin igen, och få ut tillräckligt med pengar bland folk för att det ska skapa även en privat efterfrågan. Om alla snålar samtidigt får ingen några kunder, och ekonomin fortsätter krympa. Klassisk kenyesianism.

Ekonomipristagaren Paul Krugman har stått och kört tryckluftsborr på döva trumhinnor om detta, och likheten mellan vår situation och trettiotalets - som bara löstes av en massiv statlig rustning inför andra världskriget - och nu verkar det långsamt öppnas en dörr för såna ideer. Det innebär att Reinfeldt skulle tvingas ta på sig en roll han hatar - att låta staten satsa. Det är precis det han har tagit sitt jobb för att undvika. Han vill testa hur långt vi kan ta oss med bara privata satsningar, kosta vad det kosta vill.

Och nu tror jag att han bestämt sig för att det banne honom får kosta lite splittring mellan ny- och gammalsvenskar att hålla ihop statssnålhetsskutan ännu lite till, och förstärka den innan den ekonomiska stimulansvågen slår över oss. För han sitter i en minoritetsregering och måste vara säker på att SD inte får för sig att handfasta statliga investeringar skulle vara en bra sak för gamla Sverige - vilket de mycket väl kan tycka, det var ju så nationalisterna fick upp Europa ur trettiotalsdiket (fast med vissa kända biverkningar från 1939-1945. ;p).

Alltså: förstärk bilden av att svenskarna jobbar och invandrarna är arbetslösa. Alla statliga investeringar för att få fler i arbete ser då ut som en överföring av pengar från svenskar till invandrare. Och DET är nog det enda som kan få SD att dra öronen åt sig från den tanken.

Är det såhär det var tänkt är det återigen propagandamässigt genialiskt. Samt förstås högeligen riskabelt och korrosivt för den svenska sammanhållningen - men Reinfeldt är inte känd för att fega med sånt.

Medborgarförslag: Gör reklam för, och med, lokal kultur!

Så, nytt medborgarförslag inskickat. Spänd förväntan över hur det ska tas emot. Såhär lyder texten:

Linköpings kommun bör göra reklam på 

1) förstasidan på www.linkoping.se 

2) monitor på resecentrum

3) fler bra ställen som man kontrollerar

om ALLA lokala evenemang under dagen som man har kännedom om - med data från pagang.info, och helst också samarbeten med fristående evenemangsguider och andra källor för att få ett så brett utbud som möjligt.

Reklamen ska vara i form av en överblickbar lista som effektivt svarar på frågan: "Vad kan jag göra i Linköping idag?" 

Kommunens egna evenemang via till exempel Arenabolaget ska också vara med i flödet i samma storlek som alla andra, liksom både finkultur och krogevenemang, sporthändelser av olika storlek, från LHC:s matcher till lokalsport, kommersiella saker och gratissaker, ALLA möjligheter för dagen. 

Detta är den bästa slags reklam Linköpings kommun kan göra för sig själv. Reklam för bara Kommunens egen verksamhet läser folk inte - i stället bör man handgripligen visa alla de stora möjligheterna man har både som konsument och som producent i Linköping. En kommun som fokuserar på att visa detta är en intressant kommun att flytta till - för de som vill starta saker, och för de som vill uppleva saker, och de som vill båda. 

På monitorn/hemsidan kan strax intill också visas annonser från nystartade lokala företag, för att hjälpa dem igång. Det sägs att man måste finnas tre år i Linköping innan folk vet om det - det är livsviktigt att ändra på detta, så att nya uppstarter kommer ut till folks medvetande innan de dör. Detta är egentligen samma sak i en annan domän, att visa upp det som är nytt och fräscht i stan, och det som folk här väljer att starta av egen fri vilja.

Detta är ett effektivt sätt att få ner trösklarna till "marknaderna" i Linköping och förbättra jordmånen för både nya små företagare och nya kulturproducenter, som sen kan växa och bli stora - eller i alla fall under tiden glädja många Linköpingsbor, inspirera andra till att också starta med något, och visa sig som en intressant stad som nytt intressant folk vill flytta till. 

Det här är också ett väldigt billigt sätt för kommunen att stödja såna aktörer med nånting som är oerhört värdefullt för dem. Kommunen är en stor organisation och har därför en stor "synlighet" utåt att utnyttja för sån här reklam - många passerar resecentrum och www.linkoping.se. Och tillräckligt mycket data samlas redan, så det handlar bara om att exponera den där många ser den. 

/Martin Björnsson

‘I like to tell city leaders that finding ways to help support a local music scene can be just as important as investing in high-tech business and far more effective than building a downtown mall’ 

Richard Florida: The rise of the creative class: and how it’s transforming work, leisure, community, and everyday life. Basic Books, New York.(p 229).

Snälla eller fega, S?

Till Socialdemokratiska Arbetarepartiet. Den som är mycket stark måste också vara mycket snäll. Det är en viktig insikt från både Pippi Långstrump och Bamse som varit inbyggt i ert dna och er politik, i alla fall när den varit som bäst.

Men den som är mycket snäll måste också vara mycket modig. Annars riskerar man att bli feg i stället för snäll - ta det från nån som växt upp som 'snäll kille' och insett i efterhand hur mycket förklädd feghet på vissa områden det egentligen handlade om. Jag har i vuxen ålder tvingats ta ansvar för att sluta fega här. Jag var ingen dålig person innan heller - det fanns bara saker jag måste lära mig. Precis så är det med er också. Och med alla. 

Det är det här 'snällismens' belackare har lite rätt om, fast de har fel om mycket annat - och när ni nu har som er mycket hedrande politiska inriktning att vara dess  försvarare måste ni se till att inte ge dem rätt. Att visa att man KAN vara modig FAST man är snäll. För annars är man bara en liten lort, för att återigen citera Astrid.

Jesus, snällhetens superstjärna, drog sig till exempel inte för att köra ut månglarna ur templet. Ska ni ta mod till er och göra detsamma; köra ut dem som inte brinner för vänsterpolitik (fast på ett smart, nytt sätt utan de gamla nackdelarna) men ändå sitter kvar på sina arvoderade stolar - för att de inte vet nåt annat?

(På tal om Jesus lider kyrkan också av lite samma problem: eftersom man måste vara (verka!) Snäll kan man inte kritisera öppet. Men kritisera och slita konflikter måste man ändå om man ska finnas i en organisation, så därför blir det skitsnack och fulspel i kulisserna i stället, och dålig psykisk hälsa därefter.)

Nej, ni måste inte peka finger eller hemfalla åt ideologisk rensning. Men ni MÅSTE våga sätta en svår och djärv riktning, och villkor som automatiskt rensar ut karriärister. Och kräva att ALLA på arvoderade platser ställer dem till förfogande, som Johanna Graf förespråkar här, och sen rösta om vilka ni vill ha där, i god interndemokratisk ordning.

Det känns ruggigt att göra sig av med så mycket politisk och ekonomisk erfarenhet, men jag lovar att det är enda sättet för att attrahera de unga, nya imponerande människor med vänsterinriktning som finns och bara letar efter en utmaning värdig dem och en arena där deras talang är efterfrågad. Och som det blivit nu är det onekligen en utmaning att få ert parti på rätt köl igen.

Och ni kommer att andas så mycket friskare luft efteråt. Omöjligheter byts plötsligt till möjligheter. Och ingen 'antisnällist' kan sen längre skälla er för att ni är fega. Tear down the wall! Tear down the wall! ...