Nya Karolinska - hur privatisering inte får gå till

Via ett facebooktips från Stefan Sundström om ett inlägg hos Badlands Hyena, ramlar jag in i turerna kring privatiseringen av Nya Karolinska sjukhuset i Stockholm.

Jag har satt upp vissa privata villkor för att acceptera privatisering av samhällsnytta, och ett av dem är att om man lägger ut verksamheten ska den fortfarande drivas med samma transparens som om den vore offentlig. Att skylla på "affärshemligheter" duger inte i såna fall, då ska man slippa vara med i budgivningen.

Nu har Stockholms Landsting visat med all önskvärd tydlighet hur illa det kan bli annars, genom att belägga landstingspolitikerna med munkavle kring det ekonomiska i det privata alternativet inför beslutet, både formellt och ta mig tusan också fysiskt med mobiltelefonscanners, datorförbud och vakter som ska "komma" annars.

Alltså - om man håller på att göra nåt som man befarar skulle uppröra folkvalda till civil olydnad genom informationsläckage, borde man inte fatta att man då gör fel från första början i stället för att patcha med säkerhetsfascism? Att man försöker innesluta nåt som borde få vara fritt?

Det här är faktiskt inget annat än korruption, på det nysvenska sättet. Att gå mot större slutenhet för att få gemensam egendom såld utan bråk och insyn, när större öppenhet är vad både vi och resten av världen skriker efter. Det är illa. Men just nu, när privatiseringsfönstret kan vara på väg att stängas för de här gången, verkar de kortsiktiga ändamålen helga till och med såna medel.