söndag 13 februari 2011

Uppföljning om morötter, piskor, socialdemokrater och ursäkter

En god vän och diskussionspartner som läste min text om en sak som sossarna borde be om ursäkt för hade invändningar. Han trodde kort sagt att det gick hem bland sossarnas väljarskara just att svänga runt och applicera piskan på de slashasar som inte "ville jobba".

Jag tycker om detta att det är möjligt vad gäller en del av dessa väljare - det är rätt ofta lätt att få med sig en hel del folk på den flanken, i synnerhet om man får stå oemotsagd.

MEN det jag menade är att det inte är någon framtidsstrategi för vänstern att lägga tyngden där. Det går inte att utvinna nån entusiasm för sån politik på vänstersidan (i synnerhet som borgarna redan var först med den) - det går möjligen att fortsätta att tappa väljare sakta i stället för fort.

Och det hela har egentligen inte att göra med sakfrågan om det ska finnas en bortre a-kassegräns eller inte. Även om det av ekonomiska skäl - till exempel att finansiera en *riktigt* bra väg upp ur långtidsarbetslösheten - SKULLE vara nödvändigt att införa en bortre gräns i A-kassan är detta inte poängen. Det viktiga är att man inte som borgarna lägger tyngdpunkten i debatten vid piskan, utan vid moroten. Fokusera på det friska, det man kan hjälpa människor att bygga på, drivet av deras egen vilja. Och detta förstås inte bara som ett retoriskt trick, utan som en sak som man verkligen lägger mycket tid, kraft och pengar på, och aldrig släpper ögonen från.

Det är också sant att rent historiskt hade Socialdemokraterna makten, ett system utan bortre parentes och all möjlighet att jobba bättre med morötterna. Det de ska be om ursäkt för är att de inte gjorde detta när de hade chansen - inte att de inte tog fram piskan.

2 kommentarer:

Unknown sa...

Hej Hjärnfilspån
Funderar på det du skriver. Funderar på politiken. Bakom. Sveriges intelligentaste människa är Per Schlingman. Han tog inte bara hela sossarnas politik och identitet. Han fick dessutom med sig ca hälften av väljarna och sympatisörerna. Det intressanta är att det kommer att fortsätta. Nog viftar moderaterna med piskan för att understryka arbetslinjen, och det kommer dom att fortsätta att göra. "folk" gillar det och att positionera ett politiskt alternativ som "helt tar avstånd från någon som helst åtgärd som svider i arbetsmarknadspolitiken" blir fullständigt utopisk, eftersom man inte kan vinna val med den. Själv tycker jag att centerpartiet är bäst. Det är ett snällt parti.
E-W

Martin Björnsson sa...

Hej Erik. :) Kul att ha dig här!

Visst stämmer det du säger, och visst var det ett vansinnigt elegant drag av Schlingmann att utnyttja den marknad för arbetsmarknadspolitik som sossarna lämnat öppen genom att lämna sina rötter.

Men det skorrar. Det går att göra arbetarpolitik bättre från vänsterkanten än från högerkanten, man får inte samma tag från högern, man står lite illa till, helt enkelt.

Så man bara kan tänka efter så att man har ett nytt fräsch motsvarighet till arbetarrörelsens efterkrigsprogram som grund, och formulera sig lika snitsigt som Schlingmann tror jag att vänstern har en chans - men den måste i så fall använda både hjärta och hjärna - för jag är övertygad om att det som främst skrämt folk inte är att sossarna bedrivit sossepolitik, utan att de bedrivit sosseRETORIK och sen en mildblå politik i smyg, eftersom de inte trott på sin egen retorik.

Det som skrämmer mig är dock mediasituationen. Jag fattar inte för mitt liv att vänstern låtit nästan alla sina tidningar dö. Det är livsfarligt att tappa sina utkanaler på det viset. Till viss del skulle de kunna kompensera med elektroniska media, men för att nå massorna behöver man fortfarande papper.